Andra julen

Igår firade vi jul med makens släkt, inklusive kusiner, så vi var ett rejält gäng.

Väldigt trevligt var det och barnen fick lite fler julklappar, men frågan är om det var A eller maken som tyckte bäst om brandbilen som sprutade riktigt vatten.

En väldigt bra eftermiddag och kväll blev det.

Dan före dan

Julgranen har visserligen varit klädd i över två veckor och är nog glad att julen snart är över, men även på andra sätt har den här dagen för första gången (någonsin?) varit ostressig och bra. Klapparna är inslagna, maten till mig är lagad och Love Actually är på TVn. Julstämningen har infunnit sig i elfte timmen.

Nu hoppas vi på en fin julafton.

Mörka tider

Igår blev det inte riktigt ljust på hela dagen, men det var kanske passande på årets mörkaste dag. Nu vänder det mot ljusare tider och det hade varit skönt om det gällde inte bara dagarnas längd. Världen känns alldeles för instabil just nu, men mer om det någon annan gång.

Idag skiner i alla fall solen. Julstämningen lyser med sin totala frånvaro trots att jag verkligen försökt, men ibland är det bara så.

Julbesök i kyrkan

Igår hälsade vi på svärföräldrarna, även om det i ärlighetens namn mest var katten (dvs den av våra katter som flyttat dit) som fått mig att tjata om att åka hela veckan. Missförstå mig inte, mina svärföräldrar är världens bästa och jag träffar dem gärna, men egentligen hade de lite fullt upp med jobb och annat denna helg.

Hursomhelst, efter att ha kramat om kissen ordentligt följde vi med till kyrkan där makens mormor skulle spela i samband med gudstjänsten och därefter var det fika. A var inte jätteintresserad av att vara stilla så jag väntade mest utanför, men det var fint ändå.

Filodeg

Det händer mindre som är värt att fotografera här hemma än i Frankrike, även om jag borde tagit några vinterbilder.

Idag har vi haft en hemmadag. Det behövdes. Det märks att det blir lite jobbigt för Ami att gå tillbaka till dagis och vara skilda ät efter en månad där vi varit tillsammans hela tiden, även om hon samtidigt är glad åt vännerna där. Fullt förståeligt, men bra att varva ned och landa här hemma.

Vi fixade iaf en god lunch bestående sv filodegspaket med potatis, grönkål och cashewost/kräm som var kvar sen dopet. Filodeg är verkligen en superbra sak, så lätt att fixa till (fick "målarhjälp" av Ami för oljan) och ser ganska avancerat ut. Ruskigt gott blev det också, som tur är.

Vatten

Det varierar vad jag saknar mest med Sverige när jag är utomlands. Den här gången var jag lite förvånad över avsaknad av saknad för julmat, såsom lussekatter och framförallt julmust och vörtbröd, men det berodde nog mest på att jag visste att vi skulle komma hem i god tid till jul.

Min topp-fem lista i saknad såg ut såhär den här gången: 

Vänner och familj saknar jag förstås alltid. 

Ett varmt, välisolerat hem saknade jag verkligen. Vårt stenhus blev visserligen varmare på slutet, men för någon som mig räknas det inte som varmt när man behöver extra tröja inomhus. Stackars Julie tillbringade varje dag i en extra stickad overall som vi fick från hennes farmor och som blev resans absolut mest använda plagg. Superbra och superfin, men kanske lite trist för lillan att vara extra påbyltad. 

Julstämningen uteblev som bekant och jag är glad över att få ha vaknat till vinterväder sedan vi kom hem.

Vegetarisk mat saknade jag, och då tänker jag främst på färdigprodukter. Jag hittade lite, så visst går det framåt, men det samlade utbudet bestod av tre olika sorters sojabiffar av den där gryniga, typiska grönsaksbiffstuket, nuggets och något form av strimlor i något seitanliknande och faktiskt tofu. Bortsett från tofun som höll ungefär samma pris som här var det andra svindyrt och inte särskilt användbart (det föll helt enkelt sönder när man ville göra något annat än bara steka det). Naturligtvis äter jag för det mesta annan mat, och jag kan göra egna bönbiffar, men här är vi ju nu så bortskämda med så många bra färdigrätter i flera olika konsistenser att det blir tråkigt att behöva gå tillbaka till hur det var för tio år sedan. 

Sist men inte minst saknade jag denna resa också rent, friskt och gott vatten från kranen. Vi har satt ett filter på vår kran i Frankrike för att slippa köpa flaskvatten, men det tar främst bort smaken, det tar inte bort allt klor som är tillsatt, och det är tillsatt en del. Det märks alltså inte så mycket på smaken, men efter ett tag märks det på huden. Jag minns hur jag testade flera olika ansiktskrämer i Paris innan jag insåg att det var vattnet som var boven och hur mycket bättre hyn blev när jag gick över till flaskvatten. Rent och gott vatten är verkligen något vi (iaf jag) tar som självklart här i Sverige, men det är vettigt att stanna upp och vara tacksam för det. Att huden tar stryk är naturligtvis inte bra, för det tyder ju på att det inte är så bra för kroppen, men det är ändå ett mindre problem om man jämför med alla de miljoner människor som inte alls har tillgång till friskt vatten. Det är väl värt att vara tacksam för småsaker. 

Klädbyte

För en tid sedan bytte jag och en väninna lite kläder. Det var inget organiserat, utan vi hade båda rensat garderoberna ungefär samtidigt och ville bli av med lite saker. Helt perfekt!

En av de saker jag fick från henne var den här blågröna tröjan och den har snabbt blivit en riktigt favorit. Den är precis sådär lagom tjock/tunn och lagom stor, utan att vara varken för stor eller för tight. Och jag älskar färgen (även om den är mer sommar än vinter). Det enda jag oroar mig för är hur jag skall hålla den fin och utan noppor. Jag är jättedålig på det.

Jag fick även andra plagg som jag också gillar skarpt och min väninna rapporterar att hon gillar dem hon fick, så det känns som en win-win-situation.

Dop

I lördags döptes vår lilltjej.

Jag vet inte hur vi tänkte när vi bokade hemresa två dagar innan dopet, men med ovärderlig hjälp från familjerna och en fullmatad fredag blev det riktigt bra.

Julie somnade precis innan det var dags att gå in i kyrkan och uppskattade inte alls att bli väckt av vatten på huvudet, så hon som i vanliga fall är världens lugnaste bebis framstod som en mycket ledsen sådan. Storasyster var heller inte så förtjust i att sitta still, men det är ju så det är.

Döpt blev hon i alla fall och en mycket trevlig fest blev det efteråt.

Husvakter

Vi kom hem till ett perfekt städat hus, välmående katter och till och med presenter. Vissa husvakter är verkligen välkomna tillbaka.

Hemresa

Vi är hemma i Sverige igen sedan i torsdags. Resan gick bra, även om det blev en lång dag. Vi lämnade vår hyrbil redan i tisdags så vi tog bussen till flygplatsen vilket dels tog lång tid, dels gjorde att vi var där långt innan planet gick.

Väl ombord var det dock två som sov gott och jag fick mig en välbehövlig tupplur jag med.

Julmarknad

Vi var på julmarknad i helgen, här i vår by. Tydligen var den populär, för det var bilar överallt och väldigt mycket folk, men inte för mycket.

Själva julkänslan uteblev på grund av strålande sol och varmt väder, men det var en väldigt trevlig marknad. Fransmännen kan verkligen det här med marknader!

Där fanns inte bara saker att köpa, även om det ut utbudet imponerade i sig med handgjorda tvålar, sylter, tavlor, schalar, kläder, smycken, mat av alla sorter och mycket mer, utan även en gratis pysselhörna för barnen (med flera stationer med en lärare vid varje som visade vad man skulle göra. A var lite liten, men fick göra ett klockspel som hon var väldigt stolt över), en utställning över gamla arbeten och annat från förr, ett hus för tomten, flera musikanter och cirkusartister samt en del djur (jag är väldigt kluven till det, men mer om det någon annan gång) och på ett ställe flera stora träspett som man kunde spela helt gratis. Kort sagt - långt ifrån den köp-hysteri som alltid råder på svenska "marknader".

Dörrar

Jag har en hatkärlek till målning. Det är roligt så länge det går bra (vilket brukar betyda första lagret) och extremt trist när man måste måla igen och det aldrig går lika bra.

Varje gång lovar jag mig själv att vara noga, inte stressa och så vidare, men jag blir ändå sällan nöjd. Egentligen är det nog så att tiden som skulle behövas för att göra det helt rätt inte finns med två småbarn.

Så, det får väl bli som det blir.

Denna gång var det väggen som var hopplös, av någon anledning (dåligt omrörd färg?) blev de sista målardragen mörkare så jag fick stora fläckar mitt på väggen. Bara att måla om alltihop.

Annars målar jag mest dörrar som inte alls blir så släta och fina som de borde - hur slipper man egentligen rinnmärken? Det verkar helt omöjligt!

Gamla dörrar har iofs en charm och jag gillar den gråblå grundfärgerna som syns igenom, men det är ändå väldigt skönt att se dem bli vita. Det känns lite mer som vårt hus då.

Hallen och min eviga optimism/lathet

Jag drog ju ned tweedtapeten som satt i hallen, men sedan gick det lite i stå. Ibland finns motivationen och orken bara inte där.

Det blev mycket luddrester kvar efter tapeten och i början av veckan tog jag mig i kragen och slipade bort dem. Helt får jag dock inte bort limmet, så det blev till att spackla. Bra tillfälle att lära sig det här med bredspackling också, tänkte jag.

Spacklingen gick bra, jag hade antagligen alldeles för tjockt lager, men nu vet jag till nästa gång. Det tog tid och var inte jättekul, men det gick.

Slipningen däremot... Jag började med den idag och upptäckte snabbt att det dammade - mycket. Upp med ett plastskynke, men optimistiskt nog tänkte jag att det skulle räcka med det, trots att det inte täckte hela vägen ned. Det dammar ju inte mest vid golvet, tänkte jag.

Jag hade förstås tvärfel och en stor del av dagen gick alltså till att damma, dammsuga, skura och skura igen. Roligare kan man ha.

Jag tror i alla fall att hallen (eller korridoren, för hallen har jag faktiskt inte ens spacklat än) kan bli bra och jag smygstartade även lite med målning av dörrarna för att testa färgen. Vill inte riktigt erkänna hur mycket jag ser fram emot att de skall bli vita istället för smutsbeiga.

Som synes har jag även målat färgprov för korridoren. Det lutar åt den grå, men i en ljusare färg. Än är det dock mycket kvar att göra, men nu händer iaf något!

Cannes

Maken var på mässa i Cannes - en lite slumpmässig grej när en samarbetspartner föreslog ett möte där och det visade sig vara en tredagarsmässa med sådan teknologi som vi jobbar med. Lite fränt för oss lantisar att kunna ta bussen direkt hem efter mässan.

Hursomhelst, jag och tjejerna åkte dit på eftermiddagen och mötte upp honom. A hittade förstås genast e karusell hon ville åka och hon var så söt när hon först jätteglad utropade att den stannade och sedan helt bedrövad över att den startade igen - utan henne (vi väntade på maken eftersom kontanterna i min plånbok främst bestod av kundvagnsmynt i plast). Till sist fick hon åka och var jättenöjd över det.

Det var även invigning för vår nya vagn som i köpte via en Facebookgrupp för en femtio euro. Den är ett litet skepp men ändå bra när man vill transportera båda barnen genom trafiken och slippa slagsmål om vem som ska åka vagn. Trånga trottoarer gör det också lite lättare (fast det är inte lätt med vagn här) med en sådan variant och inte en där barnen sitter bredvid.

Det var varmt och skönt i solen, men annars börjar det bli kallt faktiskt.

För övrigt har jag svårt att släppa makens Secret Service-stil med svart kostym och solglasögon. Bara öronsnäckan som saknas.

Kallt

De tidigare bilderna till trots så börjar det bli vinter här också. Imorse var det frost på marken och de varnar för den kallaste vintern sedan 1985. Hu!

Oisolerade stenhus är inte drömmen i det läget. Idag skulle jag dessutom byta lampan i spotlighten i halltaket och inser att det nog bara är en oisolerad råvind ovanför. Kallras fick en ny betydelse när det kommer från taklamporna! Lösningen fick bli en tejpad kartongbit.

Vi tog iaf en tur förbi bygghandeln och köpte tre nya element för att byta ut de gamla som bara har läge på eller av, och jag köpte en säck ved.

Veden blev en historia för sig. Det är ingen torr furuved detta utan massiv ekved och helt omöjlig att elda utan att hugga upp den ännu mer (trots löften om att den är färdig för bruk på påsen).

Pinnar, stenar och palmer

Idag mötte vi upp E och hennes lilla bebis M (den större tjejen som är ett år äldre än Ami var i förskolan) och tog en promenad längs havet. En helt annan sak än barnvagnspromenaderna till brevlådan hemma.

Ami gick själv och passade på att plocka stenar och ett par långa vass/bambupinnar att leka med.

Vi besökte också en lite lekpark så Ami var nöjd och glad. Den var precis lagom stor och rätt nivå för henne (eller mig) - sådär så att hon tyckte den var rolig men utan att jag behövde oroa mig för att hon skulle klättra och ramla.

Shopping

Det finns ett par riktigt bra köp&sälj-Facebookgrupper här nere och det passar mig bra av både ekonomiska, miljömässiga och designmässiga skäl.

Idag hämtade vi tre kassar med Duplo som en kvinna sålde, och gissa om det var populärt! När jag tittat på Blocket hemma har det ofta varit ganska tråkiga bitar till höga priser, men här var massor av djur, bilar, dinosaurier, flygplan och annat spännande. A var kanonnöjd!

Nu ska vi bara se hur länge regeln "allt Duplo stannar på rummet" håller. Någon som tror på 24 timmar?

Sociala

Idag mötte vi upp en svensk-fransk familj i vår egen ålder och barnen fick chans att leka lite i lekparken innan vi åkte hem till dem och åt pizza. Mycket trevligt!

Nedanstående bild tog jag för att visa vilka vi var, och det var också enda bilden idag.

Jag hittade ett inlägg från mamman i den familjen, E, på nätet och idag sågs vi alltså för första gången efter lite mailande. Alltid nervöst, men det var trevligt och blev en bra dag. Tyvärr lite för tidigt avslut eftersom det var dags att lämna tillbaka hyrbilen och jag var lite nervös över det.

Vi har hyrt bilen via ett företag som hette Goldcar och de hade inte idel nöjda kunder, om man säger så, men oslagbart billiga priser. Returen gick iaf bra, nu väntar jag bara på att de även släpper pengarna de reserverat på kontot så vågar jag andas ut sedan. Vi får se. Det är lite som att åka Ryan Air... man är inte helt säker på att det går bra.

En liten sväng till stranden bakom hyrbilsfirman hann vi också. Så härligt!

Uppåt

Så det är klart att med svenska mått mätt är fyra dagars regn ingenting, men förra veckan var ändå humörmässigt tuff (att vara sjuk hjälpte inte).

Jag är därför så mycket gladare att solen är tillbaka och bjöd på en nästan-sommardag idag. Det var riktigt varmt och jag satt och njöt en stund vid poolen (den var INTE varm upptäckte jag när jag försökte fiska upp poolhåven som en viss liten poolskötare glatt kastat i vattnet där den sjönk), och drog sedan ut gräsklipparen. När jag klippte som bäst kom en doft av nygrillat från grannen och då kändes julkänslorna långt borta.

En bra dag blev det dock, A lekte och grejade och blötte ned sig helt, J sov och satt och kikade i babyskyddet och nu till kvällsmat plockade jag en av våra egna citroner. Så häftigt!

Äntligen lite sol!