Trött

Om exakt ett dygn kommer våra kollegor hit för utbildning, teambuilding och allmänt trevligt. Huset är nystädat och imorgon väntar det sista småfixet.

Jag är trött och just nu lite opepp. Jag bokade resan i januari och då kändes det så långt borta att jag tog tag i själva planeringen för sent. Jag älskar egentligen att styra upp resor men nu infann sig inte riktigt inspiration (mycket av det beror på snön som kom och förstörde hela våren). Det blev ett bra program ändå, men jag känner att jag kunnat gjort bättre, informerat bättre och peppat mer. Nu vet jag faktiskt inte alls hur sugna folk är på att resa och det är lite tufft.

Det blir nog bra, men just nu är jag bara trött. Tur att det är en annan dag imorgon.

Cannes

Jag är så redo för att sommaren skall komma! I alla fall mentalt, fysiskt skulle ett par löppass inte vara helt fel innan bikinisäsongen drar igång.

Idag tog vi en tur till Cannes för att reka restauranger. Till veckan kommer våra kollegor hit och för en gångs skull är jag ute väldigt sent med planeringen.

Cannes var strålande fint om än blåsigt. (Amie klagade så över blåsten att Jon fick min schal att knyta runt huvudet. Hon såg ut som en liten påskkärring.) Barnen var mycket nöjda med att få busa runt i sanden. Det är mycket spring i benen nu och inte så roligt att sitta still, så jag nöjde mig med att titta lite längtansfullt mot caféerna i gathörnen. Det kommer en tid för det med och då kommer man sakna dessa dagar då höjden av lycka är att kasta småsten i vattnet.

TGIF

Maken har slitit hårt den här veckan. Lite ogenomtänkt semesterplanering ledde till väldigt många borta samtidigt, så han har fått jobba hårt. Det kändes därför passande att gå ut och fira att veckan var slut.

Vi provade en restaurang vi inte varit på tidigare i Valbonne. Mycket god mat och trevlig personal men inte riktigt familjerestaurang. Vi var dock nästan ensamma när vi kom så det gick bra, men kan tänka mig att upplevelsen blir bättre om man är där utan (små) barn.

Själv körde vi det klassiska "här är pasta, pommes, glass och iPad, kan vi få tjugo minuters lugn middag?"

Det gick nästan.

Men, man får inte ha för stora krav när barnen är små.

Vädret

Det är omväxlande väder nu, men också mycket kallare än normalt. Igår satt vi ute och njöt på lunchen, idag hällregnade det en stor del av dagen.

Jämfört med förra året är det mycket kallare nu. Vid den här tiden hade Amie redan "badat" flera gånger i barnpoolen, i år har hon knappt varit ute utan jacka.

Jah förstår att det är värre i Sverige för vi har ju i alla fall haft några fina dagar mellan regnet, men nog känns den här vintern som hopplöst lång? Jag längtar så efter riktig sol och värme med bad och utevistelse.

Tänder?

Jag tror att Julie håller på att få fler tänder. När Amie fick sina tänder märktes det inte alls, de var plötsligt bara där, men Julie blir varm och extremt gnällig och irriterad i flera dagar. Och klängig - bara mamma duger (och bara om jag står upp och bär henne, att sitta ned är inte godkänt).

Det är lite tålamodsprövande, det är ju bara att erkänna. Och framförallt tycker jag så synd om henne, för tandvärk är ju hemskt. Lilla stumpan!

Jag hoppas på en gladare dag imorgon.

En hemsk flygresa

Dagen idag började bra med en andra frukost på Pontus in the air på Arlanda. Mysigt, gott och trevligt.

Flyget var en kvart försenat men inte värre än så och resan gick bra nästan hela vägen. Ungefär tjugo minuter från Nice vände dock turen: de stängde flygplatsen på grund av regn och sidovind. Vid det laget hade det redan skakat en hel del om planet och jag längtade intensivt ned till marken.

Kaptenen la oss först i kö men berättade att vi låg för långt bak i kön för att kunna stanna där och att vi istället skulle landa i Genua. Inte hela världen, det är inte jättelångt bort.

Väl där körde vi ned genom ovädersmoln och överlag otrevligt väder och piloten fäller till och med ut landningsstället men ändrar sig sedan och drar på allt han kan uppåt igen, rakt upp. Otrevligt värre. Någonting gjorde att vi inte kunde landa.

Istället åkte vi till Turin och då var man ju väldigt medveten om att bränslet var på väg att ta slut. Som tur var fick vi en lugn landning och jag var nog inte den enda som var omskakad och lite gråtfärdig när vi tog mark. Amie sov som tur var igenom allting, jag är så glad för det!

Två timmar senare lyfte vi mot Nice igen. Jag hade gärna sluppit flyga mer men det fanns inte många vettiga alternativ. Som tur var gick den resan bra och ovädret var helt försvunnet - det var till och med lite sol.

Det här kvalar in som värsta flygresan jag varit med om, även om jag vet att det finns de som varit med om värre. Nu är det därför otroligt skönt att vara hemma i den egna sängen!

Ett kärt återseende

I torsdags kväll fick Amie äntligen träffa Harley, favoritponyn igen. Lite snö hindrade inte en ridtur och hon var mycket modigare än tidigare - pratade och förklarade och vågade prova att trava. Min stora tjej.

Själv drog jag pulkan med en mycket hård sexåring som spöar vilken PT som helst: "när jag räknar ned till noll ska du springa!" Dagens motion (vilket inte alls skadade)!

Hästar i all ära, jag skulle vilja ha ett stall bara för stallkatternas skull. Så mysiga!

En väldigt trevlig kväll var det och det var skönt att komma ut lite.

Snowracer

Idag var vi hos svärföräldrarna och åkte snowracer och grillade korv ihop med några av kusinerna. Amie hade jättekul ihop med kusin N från första stund, det var roligt att se - de brukar annars vara lite blyga i början.

Det här var nog också första gången Amie tyckte det var kul att åka snowracer/pulka. Hon brukar vara lite tveksam men nu var det bara "heja heja heja!" och förtjust skrik. Lite fyrhjuling fick hon också åka, det var ett tag sedan.

Julie däremot tycker hela svenska vintern är förkastlig. Hon avskyr vantar eller mössa och vill inte alls vara ute. Det blir nog bra att åka tillbaka till våren snart.

Instagram och verklighet

En bekant postade en två så sanna bilder kring detta med barn och snö (och skidåkning i det fallet). Det ser så fint ut på alla bilder men i verkligheten är det rätt stor del av tiden man har en tung formlös "klump" som vägrar röra sig.

Ungefär i det läget hamnade Julie idag efter att ha dragit av dig vantarna och då - förstås - blivit iskall om händerna. Hon är verkligen inte förtjust i vintern.

Äntligen pulkaåkning

Snö känns verkligen mycket roligare här.

Mot svenska vintern

I somras bestämde vi oss för att åka hem till Sverige tidigare än vi tänkt och bokade om biljetterna vi hade till... idag. Vi hade någon tanke om att vi säkert ville hem på lovet. Och det vill vi ju, men det var egentligen inte jättesmidigt just nu.

Hursom, idag åkte vi hem. Via Arlanda, med flygbuss och tåg. Barnen skötte sig faktiskt väldigt bra (framförallt Amie klagade inte en enda gång, vilken hjälte!), även om Julie är i åldern då det inte är roligt att sitta still. Jag var ganska sliten när vi väl kom fram, det ska erkännas.

Det var för övrigt första gången Julie åkte tåg och första riktig gången för Amie - vi åkte en korttur för två år sedan bara för att hon skulle få åka tåg, men har aldrig rest på riktigt.

Nu ger jag dock hela familjen guldstjärna för dagens resa och är så nöjd över att få krascha i sängen.

Vår

Idag verkar våren ha kommit tillbaka. Mycket regn men även en stund sol på eftermiddagen då det blev riktigt varmt. Plötsligt fick man hopp om livet igen.

Nu blir lyckan dock kortvarig för imorgon åker vi mot Sverige. Vi kommer att åka till Stockholm och sedan flygbuss och tåg vidare och jag är inte jättepeppad på det. Det känns som att det kan bli en utmaning med två små... framförallt eftersom jag inte vill checka in något och därför inte vill ta med vagnen. Julie protesterar ändå vilt mot att åka i den nu, och väl framme har vi ju vår riktiga vagn. Vi får se om jag kommer att ångra mig ordentligt.

Snö och slask

Idag var en sån där dag när energin var slut.

Plusgrader och regn ute gjorde att allt var blött och slaskigt. Det hade jag gärna klarat mig utan men efter tre dagar inomhus kämpade jag mig ut på en kort lunchpromenad.

Resten av dagen ägnades åt att försöka sätta upp ett smidigt workflow för mail men naturligtvis krånglade det. Det var en sådan dag.

Egentligen finns det bara en sak att göra: att drömma sig tillbaka till sommaren. Några månader till så...