Update

Det är lätt att halka ur bloggandet men så roligt att ha i efterhand att jag försöker skärpa mig.

Sverige var fint men som vanligt däckade vi i förkylning. Detta med att resa mellan olika länder med småbarn har sina nackdelar.

Nu är vi tillbaka i Frankrike, skola och dagis är igång och en viss rutin och vardag verkar ha infunnit sig.

Hantverkarna som varit här sedan september är äntligen i princip klara och i helgen målade jag de nya lyckorna. Vi har satt in två nya fönster i vardagsrummet vilket gjort det till ett helt annat rum. Så härligt med ljus!

Färgen var en historia i sig, för jag har förstås haft massor av beslutsångest. Till sist såg jag att min moster hade en väldigt snygg blå färg i sitt trapphus. Hon fixade fram ett färgprov och jag åkte till färgaffären. Hos henne var den hemmablandad så jag räknade med att få köpa en blandad färg men döm om min förvåning när jag hittade den färdig! Det verkar lite ljusare än hennes nu när den kommit upp, men den är helt perfekt!

Nu är det bara alla gamla luckor som skall skrapas, slipas och målas. Det ser jag inte fram emot!

I helgen var vi också på middag hos några goda vänner från skolan. Väldigt internationellt med flera språk och väldigt trevligt. Amie blev dock trött till sist och somnade i soffan. Mysigt det med.

Höst i Sverige

Sverige visar upp sin ståtligaste höstskrud med sol och underbara färger.

Vi har varit ute och promenerat i skogen med familjens nytillskott - en äldre italiensk vinthund som mina föräldrar tagit över eftersom han inte mådde riktigt bra i sin familj när de fick småbarn. Han är dock mycket barnkär om han bara kan dra sig undan ibland.

Äldsta dotter trivs bra ute i naturen, men den yngsta kommer nog inte beskrivas som "outdoorsy" än på ett tag - i alla fall inte när temperaturen är under 20 grader. Hon vägrar kläder, vill inte åka vagn, vill inte gå och vill helst bli buren, men bara av mig. Klassiskt tvåårshumör och lite förkylningsgnäll på det. Idag gav jag upp och insåg att antingen fick jag stanna hemma eller så fick det bli skogspromenad med iPad. Det är bra med principer, men ibland går det inte.

Igår var vi i skogen och plockade svamp, till Amies stora lycka. Hon har nyligen börjat tycka om trattkantareller och var jättenöjd när vi kunde plocka, rensa och göra soppa. Häftigt ändå och vilken lyx att ha det utanför dörren. Det saknar jag i Frankrike!

Mot Sverige!

Måndagen var resdag och jag erkänner att jag var lite nervös över att flyga själv med barnen. Amie är ju fyra och fixar det bra, men Julie är två och så bestämd som bara en tvååring kan vara. Att jag dessutom hade dubbla handbagage och alltså inga fria händer gjorde inte saken bättre.

Med det sagt gick det över förväntan. Vi hittade en ny bil på flygplatsen, lekte lite på "lekplatsen" (så genialiskt idé, önskar att alla flygplatser hade en sån!) och fick gå en evighet till gaten. Mest irriterad var jag på otrevlig personal på caféerna och dåligt tänk på själva flygplatsen - jag trodde det var fransmännens gren, men tyskarna var inga charmtroll de heller.

Flygresan gick så bra man kan önska. Julie sov en stor del av tiden, och Amie spelade på iPaden.

Framme i Oslo möttes vi av regn och moln. Ingen höjdare.

Vi tog bilen mot Sverige och stannade för pannkakor hos barnens farmor och farfar på vägen. Kusinerna kom också dit och det blev mycket bus och skratt. Vi ville inte åka, men till sist kom vi vidare och så småningom hem till (barnens) mormor och morfar och hunden som nyss flyttat in.

Jag erkänner att jag var stolt över oss alla tre när dagen var slut, det var bra gjort av oss!

Först uppe

På söndagen var vi absolut först i lekplatsen, trots att klockan var nio när vi kom dit. Tyska barn är kanske morgontrötta?

Under dagen tog vi sedan en tur till Palmengarten där vi har riktigt otur med lunch - och den oturen höll i sig hela dagen, så till sist blev lunchen en smörgås hemma.

Palmengarten var i alla fall väldigt fint, fina vattenspel, en underbar lövsal, fina växthus med fiskar, en lekpark och ett litet tåg som barnen älskade.

Vi var alla väldigt trötta så när vi väl kom hem blev det lite allmänt småfixande och packande och vi orkade inte ut för kvällsmat utan åt hemma (var nära att testa Foodora men bestämde mig för att det inte var värt pengarna). Slut på energi, helt enkelt, men en väldigt fin dag.

Raw food och båttur

Lördagen bestod av en raw food lunch som en försenad födelsedagspresent åt maken. Inte min eller barnens grej alls - det ser ju fint ut, men verkligen inte min grej. Smet faktiskt in på bageriet bredvid när vi gick...

Efter maten åkte vi en turbåt på floden Main och det var helt perfekt. Strålande sol, lagom mycket folk och inte hutlösa priser i caféet/baren ombord. Vi jämnade ut den nyttiga lunchen med en pommes tallrik (nöden har ingen lag när det gäller att undvika hungriga barn!).

På kvällen åkte maken vidare till Frankrike och ursprungligen skulle vi alla varit med, men vi har hantverkare i huset som stängt av en stor del och det kändes helt enkelt för krångligt att bo där med barnen, så vi bokade en ny biljett direkt till Sverige på måndagen.

Pappa är här!

På fredagen (pga ett försenat flyg) kom maken äntligen till Frankfurt, till allas stora lycka. Det är inte så lätt att ha livet i två länder alltid.

Vi åt lunch på ett mysigt café och lilltjejen var så trött att hon somnade i mitt knä. Sötnosen.

Vi njöt av fantastisk fint väder, lekte i mer lekparker, hämtade grönsaker från ett kollektivodlarprojekt och åt indiskt till middag. Mutade stora tjejen med lån av läppglans istället för iPad. Oklart om det var bättre eller sämre.

Skyline

En tidig morgon i Frankfurt

Att gå upp halv sju var inte riktigt vad jag tänkt, men det tyckte Julie, så det var bara att börja dagen. Min moster - som vi alltså hälsade på - trodde nog inte det var sant, men fann sig i att börja dagen med spel på golvet med Amie.

När vi väl kommit igång tog vi en tur till lekparken och sedan åkte barnen tunnelbana för första gången i sitt liv (tror jag?) och vi åkte ned mot centrum. Vi klev ut rakt i en matmarknad där folk glatt drack öl och vin klockan elva på morgonen, och det vegetariska utbudet var lika deppigt som hemma.

Vi promenade ned till Maine, krånglade vagnen över bron och promenerade i solen. Julie tyckte att det var sommar och drog snabbt av sig klänningen och sprang omkring i bar överkropp.

En paus för kaka och apfelschorle hann vi också, innan vi vände hemåt. Middag blev på en tapasrestaurang med mycket god mat, men där jag tydligen inte tog en enda bild. Så kan det vara.

Frankfurt

Dags att catcha up!

Förra veckan åkte vi till Frankfurt och hade turen att mamma kunde åka på samma flyg och sedan åka vidare till Sverige.

De börjar bli ganska vana resenärer småtjejerna men i ett ögonblick av tillfällig sinnesförvirring hade jag bokat ett flyg som gick 07:10 på morgonen. Inte drömflighten om man är ensam med barnen.

Nu när vi var två gick det riktigt bra - förutom att jag tappade mitt körkort på vägen, och eftersom jag är skriven i Frankrike måste jag söka om ett nytt där. Hurra.

Mamie

Mamma är här! Idag gick vi och hämtade båda barnen (istället för att ta bilen) och det gick snabbare än väntat. Det hänger dock på att minstingen inte plötsligt vägrar åka vagn och vill bli buren, som hon nästan alltid gör när jag är ute med henne.

Vi tog en tur till lekparken, plockade kastanjer på vägen och stannade för fika på bageriet. Ingen kanelbulle, men väl ett pain-au-raisin.

Hagelstorm

Vädret här nere alltså...

Dagen började lite kyligt men vid lunch var det strålande sol. Jag och min kompis E satt ute och åt lunch utan problem.

På eftermiddagen mörknade det på ordentligt och precis lagom till hämtning vid skolan både regnade och haglade det - stora hagel!

Häftigt att se på men jag är glad om sommarvärmen kommer tillbaka.

Årets stranddag

Trots goda intentioner har det inte blivit mycket tid på stranden i år. Först väntade jag på att vattnet skulle bli ljummet, sedan åkte vi till Sverige och när vi kom tillbaka var ju poolen så varm att det kändes onödigt att åka. Och sen började plötsligt skolan.

Vi har ju förstås tagit några dopp under sommaren, men inte direkt hängt på stranden. Idag fick vi i alla fall till en stund, och badade och solade innan vi alla tröttnade på sanden och åkte hem.

Härligt ändå dock. Glömmer hur nära detta finns, otroligt nog.