Födelsedag

Jag fyllde år i torsdags. Jag gillar iofs inte att bli äldre, men födelsedag är ändå födelsedag.

Tyvärr bjöd Frankrike på moln och regn så mina planer om långlunch i solen gick helt om intet.

Jag hämtade dock Amie på skolan vid lunch och sedan åt vi - hon, jag, Julie och min moster som varit här från Tyskland - lunch på ett creperie i grannbyn. Det var ett riktigt fynd!

Min plan var sedan att åka ned mot kusten och titta på mimosaträden som blommar, men det blev en flopp. Vi körde fel, vädret var trist och till sist tog vi en fika på ett konditori som nog var mer för daglediga män och där vi inte kände oss så värst välkomna.

På kvällen gick vi till lokala pizzerian och åt, och Amie som mindes att vi inte haft med egna färger och papper att måla på när vi var där med mammorna packade två väskor fulla. Så söt! (Men lite svettigt när Julie inte alls ville vara still - hon är i en lite utmanande ålder just nu, man vet aldrig vad som funkar och inte).

Det var med andra ord ingen födelsedag som går till historien, men jag är glad över att ha fått tillbringa den med min moster (och barnen förstås!) och tacksam för alla grattishälsningar och presenter.

Äkta fransk

Idag har jag varit på något som kändes äkta franskt: ett möte med alla grannar för att protestera mot ett föreslaget namnbyte på vår gata.

En av dem konstaterade att vi inte skall beträtts för kommunen varför vi vill ha möte med den för då får de chans att förbereda sig och en annan ville inte bli med dit eftersom den inte röstat på borgmästaren. Mycket intressant.

Jag höll mig till att hälsa och berätta var jag bodde. Det kändes säkrast, men jag gillar ändå själva energin och det spontana i att ha ett möte ståendes mitt på gatan.

Något foto blev det av förklarliga skäl inte.

Brunch

En av mina nyårsföresatser är att hitta på fler sociala saker. När barnen är sjuka, maken borta och energin låg prioriterar jag fort bort att träffa andra, men det är ju då det behövs som bäst!

I söndags bjöd jag därför in lite vänner på en tjejbrunch, som en lite tidig födelsedagspresent till mig själv (jag fyller på torsdag). Det blev mycket trevligt och gav definitivt energipåfyllning.

Att dagen sedan bjöd på strålande sol och nästan sommarvärme gjorde ju inte saken sämre.

Blåsigt

Idag har det blåst ordentligt igen. Blåsten här är något helt annat än i Sverige. Den påminner mest och höst- och vårstormarna, men vädret är fint och luften inte så kall.

Vi räknade ut att det blåst runt trettio meter per sekund (här anges det i km/h vilket gör det svårt att jämföra) och hela regionen har varit under "orange" varning (jag antar att det finns gul-orange-röd).

Det som gör det otrevligt att vara ute är inte vinden i sig (jag skulle nästan vilja säga att den känns snabb men inte stark, om det nu är möjligt) utan känslan av att något plötsligt kan komma flygande. Den susar ordentligt runt huset och förra gången flyttade den studsmattan tre meter. Fem mil härifrån hade det tydligen varit en tromb idag. Lite kusligt ändå.

Nu har det dock lugnat ned sig för denna gång. Imorgon blir det till att sätta tillbaka taket på lekstugan och fiska upp löv ur poolen, men värre skador än så är det inte, tack och lov.

Promenad

Både igår och idag har jag varit ute och gått. Inga långa rundor (igår till apoteket och tillbaka) men det har varit så skönt att komma ut och få lite luft. Jag blir alldeles för lätt kvar inomhus hela dagarna (en konsekvens av att ha levt i ett kallt land hela mitt liv) men man mår ju så mycket bättre av att komma ut.

Annars mår vi dock bara lite bättre. Amie verkar ha råkat ut för omtag av febern igen, och jag hostar. Det verkar som att både Julie och Amie är på väg att få samma hosta och det är inte bra.

Årets första sjukdag

Idag vaknade Amie med hög feber (jag har äntligen skaffat en termometer!) och jag med hosta, så idag har varit en krasslig dag.

Jag brukade aldrig bli sjuk. Verkligen aldrig. Snittade nog på en sjukdag om året, om man räknar bort endometrios- eller graviditetsrelaterade sjukdagar. Samma sak för Amie, jag tror hon var hemma från dagis i Sverige totalt tre gånger under ett år.

Här däremot. Här räknar vi snart friskdagar istället för sjukdagar (men när jag skriver det inser jag hur glad jag är att det ändå bara är förkylningar det handlar om). Det känns som det har varit någon i familjen som varit krasslig ända sedan september.

Jag fick dock mycket medhåll och en del tips på Facebook så snart får det bli en tur till apoteket.

Galna utlänningar

Jag har en känsla av att personalen på vår lokala Carrefour tycker att jag är en galen utlänning med mina veckoliga storhandlingar. Full kundvagn nästan varje gång och minst två klasar bananer.

Fransmännen handlar betydligt mindre, vilket också märks i att det inte finns några storpack (och finns de så är de som svensk normalstorlek).

Till mitt försvar vill jag dock säga att jag är grym på att få ned varorna i påsarna och ofta är klar samtidigt som kassören. Här är nämligen inga långa, delade varuband efter kassan (inte innan heller så det är varuberg som gäller), så här stoppar allting om man inte plockar undan. Det är trixigt för man måste först få upp allt på det minimala bandet innan så att man kan köra ut vagnen och plocka i. Hylla för kassen finns förstås inte.

Så ser mina i-landsproblem ut, med andra ord.

Parc Phoenix

Idag skulle vi skjutsa och hämta vid flyget med tre timmars mellanrum så jag och barnen åkte till Parc Phoenix som ligger precis bredvid flygplatsen.

Jag hade inte fattat att de hade så mycket djur och det kändes inte helt bra. Djur skall vara fria!

Det var i övrigt ett fint ställe. Några år på nacken och lågsäsong, men skönt med lite folk.

De hade även en litet café/snack bar med riktigt bra priser för att vara på ett sådant ställe. Precis när vi ätit upp satte sig Julie rakt i en stor lerpöl så då var det dags att gå.

Som en sidenote insåg jag att när vi var här förra vintern hade jag rätt roligt åt fransmännen och deras barn som alla hade täckjackor i strålande sol. Idag? Mindre än femton grader? Täckjacka.

Tusen ord... men vilka?

Det sägs att en bild säger mer än tusen ord, men det är inte alltid rätt ord.

Idag åkte vi äntligen till Isola 2000, en av de skidorter som ligger närmast oss. Jag har tvekat lite för det har inte känts som att det skulle funka med barnen, men maken ville gärna iväg. Han är mer skidgalen än jag - jag tycker det är roligt när jag väl är där, men alla förberedelser kan få mig att ge upp.

Hursomhelst, så fick jag nog tyvärr mest rätt idag. Det var inte lätt med barnen. Där fanns inget barnområde, så när vi ätit lunch och maken gav sig iväg för att åka blev det krångligt. Mycket bära, stötta och trösta. Jag hyrde till sist en svindyr pulka, men Julie var för trött och ville bara bli buren och Amie ville åka själv - och körde in i sidan och välte så att hon vägrade åka mer. Dyraste åken hittills och en förtvivlad mamma.

Det syns inte på bilderna.

Jag orkade ett åk innan vi skulle hem - att bära småbarn i blötsnö tar på krafterna - och det var fantastiskt fint! Fint väder var det ju och trevlig lunch fick vi, men nästa gång åker vi någonstans det finns barnaktiviteter eller hittar en barnvakt.

Blåsigt

Det blåser något vansinnigt här just nu. Till skillnad från Sverige är det varma vindar (17 grader idag) men vilken vind! Tydligen över 100 km/h på vissa ställen.

Är så innerligt glad att vi inte är på ett flygplan just nu. Vilken mardröm det måste vara!

Nyår

Gott nytt år!

Vi firade in det nya året med en jättegod middag hos goda vänner och skålade med milsvidd utsikt över fyrverkerier och hus. Ett helt perfekt nyår och Amie var vaken vid tolvslaget för första gången.