Kallt

De tidigare bilderna till trots så börjar det bli vinter här också. Imorse var det frost på marken och de varnar för den kallaste vintern sedan 1985. Hu!

Oisolerade stenhus är inte drömmen i det läget. Idag skulle jag dessutom byta lampan i spotlighten i halltaket och inser att det nog bara är en oisolerad råvind ovanför. Kallras fick en ny betydelse när det kommer från taklamporna! Lösningen fick bli en tejpad kartongbit.

Vi tog iaf en tur förbi bygghandeln och köpte tre nya element för att byta ut de gamla som bara har läge på eller av, och jag köpte en säck ved.

Veden blev en historia för sig. Det är ingen torr furuved detta utan massiv ekved och helt omöjlig att elda utan att hugga upp den ännu mer (trots löften om att den är färdig för bruk på påsen).

Pinnar, stenar och palmer

Idag mötte vi upp E och hennes lilla bebis M (den större tjejen som är ett år äldre än Ami var i förskolan) och tog en promenad längs havet. En helt annan sak än barnvagnspromenaderna till brevlådan hemma.

Ami gick själv och passade på att plocka stenar och ett par långa vass/bambupinnar att leka med.

Vi besökte också en lite lekpark så Ami var nöjd och glad. Den var precis lagom stor och rätt nivå för henne (eller mig) - sådär så att hon tyckte den var rolig men utan att jag behövde oroa mig för att hon skulle klättra och ramla.

Shopping

Det finns ett par riktigt bra köp&sälj-Facebookgrupper här nere och det passar mig bra av både ekonomiska, miljömässiga och designmässiga skäl.

Idag hämtade vi tre kassar med Duplo som en kvinna sålde, och gissa om det var populärt! När jag tittat på Blocket hemma har det ofta varit ganska tråkiga bitar till höga priser, men här var massor av djur, bilar, dinosaurier, flygplan och annat spännande. A var kanonnöjd!

Nu ska vi bara se hur länge regeln "allt Duplo stannar på rummet" håller. Någon som tror på 24 timmar?

Sociala

Idag mötte vi upp en svensk-fransk familj i vår egen ålder och barnen fick chans att leka lite i lekparken innan vi åkte hem till dem och åt pizza. Mycket trevligt!

Nedanstående bild tog jag för att visa vilka vi var, och det var också enda bilden idag.

Jag hittade ett inlägg från mamman i den familjen, E, på nätet och idag sågs vi alltså för första gången efter lite mailande. Alltid nervöst, men det var trevligt och blev en bra dag. Tyvärr lite för tidigt avslut eftersom det var dags att lämna tillbaka hyrbilen och jag var lite nervös över det.

Vi har hyrt bilen via ett företag som hette Goldcar och de hade inte idel nöjda kunder, om man säger så, men oslagbart billiga priser. Returen gick iaf bra, nu väntar jag bara på att de även släpper pengarna de reserverat på kontot så vågar jag andas ut sedan. Vi får se. Det är lite som att åka Ryan Air... man är inte helt säker på att det går bra.

En liten sväng till stranden bakom hyrbilsfirman hann vi också. Så härligt!

Uppåt

Så det är klart att med svenska mått mätt är fyra dagars regn ingenting, men förra veckan var ändå humörmässigt tuff (att vara sjuk hjälpte inte).

Jag är därför så mycket gladare att solen är tillbaka och bjöd på en nästan-sommardag idag. Det var riktigt varmt och jag satt och njöt en stund vid poolen (den var INTE varm upptäckte jag när jag försökte fiska upp poolhåven som en viss liten poolskötare glatt kastat i vattnet där den sjönk), och drog sedan ut gräsklipparen. När jag klippte som bäst kom en doft av nygrillat från grannen och då kändes julkänslorna långt borta.

En bra dag blev det dock, A lekte och grejade och blötte ned sig helt, J sov och satt och kikade i babyskyddet och nu till kvällsmat plockade jag en av våra egna citroner. Så häftigt!

Äntligen lite sol!

Min svägerska, regngudinnan

Min stackars svägerska är lika regnförföljd som killen i Liftarens guide...

De åkte via några andra ställen på vägen hit, och varje gång kom solen samma dag som de åkte. Den här veckan åt jag och kidsen som bekant lunch på strandkanten innan vi hämtade dem, men sedan har det regnat.

Imorgon kl 12 går deras flyg. Såhär ser väderprognosen ut. Ridå.

Palmångest, regn och inrökt

Man ska inte klaga, men ibland måste man det få göra det ändå... den här veckan går inte till historien som den roligaste.

Att ta ned palmerna kommer bli svindyrt och måste göras av en certifierad firma. Där sköts badrummet ytterligare på framtiden och istället får vi - ingenting.

Idag har det regnat hela dagen. Inte optimalt med tre vuxna, en tvåochetthalvtåring, en drygt ettåring och en snart tremånaders. Det sänker verkligen humöret. Ingenting här är ju anpassat för regn och efter gårdagens stora oväder var vägarna inte helt säkra, så utflyktsmöjligheterna var begränsade.

Vi försökte dock mysa till det med en brasa, men eftersom vi inte hittat ett bra ställe att köpa ved än köpte vi en sån där "city log" på affären. Big mistake. Den stank så att vi fick vädra hela huset tills det blev iskallt.

På den positiva sidan (eller inte) kom bekräftelsen på att vi har ett vattenabonnemang idag. Tyvärr bifogade de även fakturan.

Idag saknar jag torra, varma hus, snötäckt mark och gratis vatten.

Fast från klockan tolv imorgon lovar de sol.

Dåligt x 3

När vi kom hit upptäckte vi att palmen på baksidan inte såg bra ut. En stor del av kronan hade ramlat ned. Killen som tar hand om poolen men även erbjuder trädgårdstjänster skrev att han misstänkte ett skadedjur som heter le charancon och lite googling verkade tyvärr bekräfta den bilden.

Det är en otrevlig skalbagge som angriper kanariepalmer och äter upp dem inifrån. Det måste dessutom anmälas till kommunen och bara certifierade personer får behandla det. Vi hade en sådan kille här i fredags och han bekräftade det och sa att de är bortom räddning. Så otroligt tråkigt. Den på baksidan är ingen kris, det blir bra med mer ljus, men den på framsidan var verkligen fin och syntes så fint från fönstret. Det har dock gått jättefort, de har blivit väldigt mycket sämre väldigt fort.

Jag läste och såg sedan själv att även Nice har jätteproblem - många av palmerna längs havet är angripna, och när man börjar titta runt ser man att det är få kanariepalmer som mår bra.

De andra dåliga sakerna är att jag blivit sjuk och dragits med feber de senaste dagarna. Ingen aning om var det kom ifrån.

Och så vädret då... Lagom till brorsan med familj kom på besök började en vecka av regn så det har varit jättetråkigt. Allt blir ju så blött, stenhusen här torkar ju inte upp som trähusen hemma, och samhället är liksom byggt för strålande sol.

Badrumsdetaljer

Vårt badrum var grymt modernt när det byggdes 1986. Nu? Not so much.

Jag vet inte om det ens är möjligt att få ett sådant badrum snyggt, men liiiiite bättre blev det med ett gäng olivkvistar från trädgården (bara det i sig..) och en tvålpump i glad färg.

Tids nog skall det bli jättefint, men det står inte överst på listan. Det funkar ju, trots färgen, och badrum är inga billiga och lätta renoveringar.

Bilköer

Idag känns det som att vi mest spenderat tid i bilköer. Vi åkte till en marknad som var väldigt liten, bestämde oss för att åka till grannbyn men missade att där var "kastanjefestival" som var väldigt stor och det var folk överallt. Det tog en evighet att ta sig fram och när vi dessutom körde fel och höll på att hamna i början av kön igen efter nästan en timme var sammanbrottet nära, men otroligt nog hittade vi en plats en bit bort.

Marknad med två trötta småttingar (den tredje sov i baby björnen) var inte det lättaste och vi flydde upp på berget där vi besökte ett gammalt favoritställe och njöt av utsikten (och lekparken).

Därefter blev det mer bilåkning för att köpa ett babygym av en tjej via annons på Facebook, handling på ett överfullt Carrefour och så till sist hemåt.

Imorgon satsar vi på mindre bilåkande.

Lunch vid havet

Idag kom min bror med fru och barn. Idag var också dagen då bilen behövde förlängas. Vi vågade inte hyra den för hela perioden eftersom ingen kunde garantera exakt vilken biltyp vi skulle få och vi ville vara säkra på att få in bilstolarna.

Dumt nog var bilen klockan tolv och tåget kom klockan fyra, och maken behövde jobba, så jag försökte slå ihjäl 4 timmar på egen hand. Jag kunde åkt hem förstås, men det kändes omständigt.

Två barn och ingen vagn (pga platsbrist) är en utmaning, men nedanför ett stort köpcentra hittade vi både parkering och strand och kunde köpa med en typiskt fransk meny i form av sandwich, dessert och dricka och kalasa på vid strandkanten. Lyxigt värre och nästan sommarvärme.

Efter den idylliska lunchen klev A ut i vattnet med skor och allt och sedan rakt i sanden så hon hade sand upp till knäna och sen hade vi ett sammanbrott över att hålla handen på parkeringen.

You win some, you lose some.

Imponerande

Ibland imponerar de, fransmännen. Fast antagligen är det inte så franskt, bara lite ner urbant än hemma på landet.

Ami "villöver" en gunga. Villöver är hennes egna sammanslagning av vill och behöver, och i det här fallet håller jag med henne. Vi är inne lite för mycket nu, och jag spanade in en gungställning med rutschkana som kändes som en bra lösning. På fredag kommer dessutom hennes kusin och alla lekar som inte går att kivas om är bra.

Jag hade tänkt bestämma med hemleverans, men hann inte innan vi åkte och det är en veckas leveranstid. Castorama hade den dock inne om man beställde online, så det gjorde jag. Två timmar senare var den färdig att hämtas. Bara att köra dit, knappa in numret och så kom de ut och till och med lastade in den i bilen. Perfekt!

Nu återstår monteringen och där gav jag helt enkelt upp efter ett avbrutet borr, en urladdad skruvdragare, en ledsen bebis och en tvåochetthalvtårig "medhjälpare". Det är ju en dag imorgon också.

Italiensk utomhuslunch

För många (fler än jag vill erkänna) år sedan var jag ung och orädd för obekvämlighet. När jag fick en lucka mellan två jobb bokade jag därför en liten Europatripp med Ryan Air. Jag flög Stockholm - Paris - Rom - Frankfurt - Stockholm för mindre än 1500kr. Tiderna var helt vansinniga så min väninna C plockade upp mig från flygbussen i Rom mitt i natten - och sedan åkte vi direkt till en pub som egentligen var stängd, där vi fick gömma oss längst in i lokalen så att polisen inte skulle se.

Det var en rolig resa med många minnen, men det jag skulle komma till var att C även introducerade mig till två saker som jag älskar - katthemmet Torre Argentina som är ett måste om man är i Rom och originalet till salladen på bilden nedan. Den kräver kronärtskockshjärtan, avokado och palmhjärtan och det är det sistnämnda som gör det krångligt i Sverige.

En ruskigt god utelunch blev det idag, även om det var i kyligaste laget.

Gnälldag

Såhär glad var Julie imorse, men sedan var det fel på det mesta och hon har varit kinkig hela dagen. Vill helst bara ligga i famnen, men hon verkar inte sjuk, utan kanske mer uttråkad.

Julie sover så mycket mer än Ami gjorde när hon var så liten så jag blir lite ställd när hon plötsligt inte gör det. Å andra sidan var det en bra påminnelse om varför jag inte fick något gjort när A var liten - hon var över 6 månader innan hon sov längre än 30 min i sträck på dagen. Inte lätt att få något gjort då inte.

Nu hoppas vi på lite bättre humör till natten.

Tweed

Tweed är fint - i en Chaneljacka. På väggen är det däremot ingen höjdare och en mardröm att få ned. Och kan vi förresten prata om att elskåper och insidan sv garderoben också är täckt av eländet?!

Detta är det nuvarande projektet. Hallen och korridoren är klädda i det här tyget och det sitter som berget, men bort skall det. Hur mycket jag avskyr det nu kan jag inte låta bli att tänka att det måste varit så lyxigt när det sattes in!

På jakt efter snö

Jag saknar inte snön alls, men maken väntar ivrigt på att det skall gå att åka skidor, så när molnen lättade över bergspasset vi ser från huset och visade snötäckta berg jublade han.

Vi bestämde oss för att göra en utflykt till närmsta skidorten, som enligt Google Maps låg 40 min bort. En bra chans att samtidigt få tvåochetthalvtåringen att sova lite.

Det blev en fin, men svindel och åksjukeframkallande tur. Jag var glad över att köra, då blir serpentinvägarna och hårnålskurvorna lite lättare.

Så mycket snö hittade vi inte, bara lite frost på marken i skuggan bakom en stor sten och lite vitt på toppen av skidbackarna (vi snackar snödjup på kanske en cm, så inte dags att dra på sig skidorna än), men det var ett otroligt häftigt landskap.

Vi åkte över en alldeles platt platå/dal som kändes så som jag föreställer mig Australiens ödemark (ont om kängurur dock), genom höströd skog, längs klippkanten på vita berg som såg ut som en annan planet och så förstås skidorten som låg mitt ingenstans och var ganska öde (men några tappra själar var där för att se till sina hus).

En fika i solen på väg hem fick avrunda utflykten.

Hej solen!

Idag var det varmare i huset, medan plånboken gråter och elbolaget jublar. Uppvärmning med elelement är ju inte det billigaste.

Ute var också fint väder och det kändes plötsligt inte alls tråkigt att vara borta från snön.