Ett kärt återseende

I torsdags kväll fick Amie äntligen träffa Harley, favoritponyn igen. Lite snö hindrade inte en ridtur och hon var mycket modigare än tidigare - pratade och förklarade och vågade prova att trava. Min stora tjej.

Själv drog jag pulkan med en mycket hård sexåring som spöar vilken PT som helst: "när jag räknar ned till noll ska du springa!" Dagens motion (vilket inte alls skadade)!

Hästar i all ära, jag skulle vilja ha ett stall bara för stallkatternas skull. Så mysiga!

En väldigt trevlig kväll var det och det var skönt att komma ut lite.