Flyget var en kvart försenat men inte värre än så och resan gick bra nästan hela vägen. Ungefär tjugo minuter från Nice vände dock turen: de stängde flygplatsen på grund av regn och sidovind. Vid det laget hade det redan skakat en hel del om planet och jag längtade intensivt ned till marken.
Kaptenen la oss först i kö men berättade att vi låg för långt bak i kön för att kunna stanna där och att vi istället skulle landa i Genua. Inte hela världen, det är inte jättelångt bort.
Väl där körde vi ned genom ovädersmoln och överlag otrevligt väder och piloten fäller till och med ut landningsstället men ändrar sig sedan och drar på allt han kan uppåt igen, rakt upp. Otrevligt värre. Någonting gjorde att vi inte kunde landa.
Istället åkte vi till Turin och då var man ju väldigt medveten om att bränslet var på väg att ta slut. Som tur var fick vi en lugn landning och jag var nog inte den enda som var omskakad och lite gråtfärdig när vi tog mark. Amie sov som tur var igenom allting, jag är så glad för det!
Två timmar senare lyfte vi mot Nice igen. Jag hade gärna sluppit flyga mer men det fanns inte många vettiga alternativ. Som tur var gick den resan bra och ovädret var helt försvunnet - det var till och med lite sol.
Det här kvalar in som värsta flygresan jag varit med om, även om jag vet att det finns de som varit med om värre. Nu är det därför otroligt skönt att vara hemma i den egna sängen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar